Karta - Turkmenistan

Turkmenistans flagga

Turkmenistan (turkmeniska: Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan.

Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att kunna exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från de islamiska länderna än från Ryssland.

Över 90 procent av landet består av öken, varav den största delen utgörs av Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och cirka 10 procent av öknen består av sanddyner. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön, men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, men den har också bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet ner till Kaspiska havets kust.

Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Turkmenistan är beläget i sydvästra Centralasien och gränsar mot Afghanistan i sydöst, Iran i söder, Kazakstan i nordväst och Uzbekistan i norr, samt har kust mot Kaspiska havet i väst. Landet har en yta på omkring 488 100 km². Mellan 80 och 90 procent av denna yta upptas av öknen Karakum (Garagum). De centrala delarna domineras av Turandepressionen. I söder bildar bergskedjan Kopet-Dag, vars högsta topp är på 2 912 meter över havsnivå, gräns mot Iran. Balkanbergen i väst och Kugitangtau längst i öst, med landets högsta topp, Ajribaba, på 3 139 meter, vid gränsen mot Uzbekistan, är de enda övriga bergsområdena. Den lägsta punkten i landet är depressionen Aktjanaj på 81 meter under havets nivå. Landets största sjö, Sarykamysj, har dock en vattenyta som ibland understiger Aktjanaj (lägsta noteringen är 110 meter under havsnivån). Floden Amu-Darja löper genom landets norra del, och Hari Rud genom dess södra, innan den senare upphör i Karakum, dessa floder försörjer ett nätverk av kanaler med vatten, vilket gör bevattningen av jordbruksmark möjlig ungefär hälften av den odlade marken används till att odla bomull, vilken Turkmenistan är stor producent av, men de främsta inkomstkällorna är ändå råolja och naturgas som landet har betydande resurser av.

Turkmenistan har ett subtropiskt ökenklimat, med lite regn. Vintrarna är milda och torra med mest nederbörd mellan januari och maj. Mest nederbörd faller i Kopet-Dag-bergen.

Större städer är Asjchabad, Türkmenabat (tidigare Tjardzjou), Daşoguz, Nebitdag, Mary och Türkmenbaşy (tidigare Krasnovodsk).

Några av de största miljöproblemen i landet är ökenspridning och salt i jord och grundvatten. Till detta kommer förorening av marken på grund av jordbrukets insektsbekämpningsmedel.