Burjatien (Respublika Buryatiya)
 |
 |
Viktiga näringar är skogsindustri och framställande av mineralerna volfram, molybden, mangan, järn, nickel, guld, asbest, apatit och brunkol. Jordbruket domineras av boskapsskötsel, vilket tar ungefär tio procent av markytan i anspråk.
Namnet Burjatien antas att ha kommit från burjatiska frasen "burj-ata" där burj betyder "varg" och ata betyder "fader".
Den ryska kolonisationen inleddes på 1600-talet då ryska guldgrävare och pälsjägare sökte sig till området. Burjatien blev ryskt genom fördraget i Nertjinsk år 1689 och fördraget i Kjachta 1727, då territoriet på båda sidor Bajkalsjön skiljdes från Qingimperiet.
År 1923 bildades Burjatisk-mongoliska autonoma socialistiska sovjetrepubliken som en del av Sovjetunionen utifrån de två burjat-mongoliska och mongol-burjatiska oblasten, vilka än tidigare utgjort provinsen Bajkal (Pribajkalskaja gubernija), där även en rysk befolkning levde. För att skingra burjaterna separerades 1937 ett antal län (rajon) från republiken och bildade burjatiska autonoma okrugen Ust-Orda och Aga, samtidigt som vissa län utelämnades. Omkring 10 000 burjater dödades för att kväsa den burjatiska nationalismen. År 1958 togs "mongoliska" bort ur namnet.
Burjatiska autonoma socialistiska sovjetrepubliken utropade sig som självständig från Sovjetunionen 1990, och antog namnet republiken Burjatien 1992. Burjatiens nya konstitution antogs av parlamentet, Folkets hural, år 1994. År 1995 slöts ett bilateralt avtal med Ryska federationen.
Karta - Burjatien (Respublika Buryatiya)
Karta
Land - Ryssland
Valuta / Language
| ISO | Valuta | Symbol | Värdesiffra |
|---|---|---|---|
| RUB | Rysk rubel (Russian ruble) | ₽ | 2 |
| ISO | Language |
|---|---|
| KV | Komi (Komi language) |
| TT | Tatariska (Tatar language) |
| CE | Tjetjenska (Chechen language) |
| CV | Tjuvasjiska (Chuvash language) |
