Karta - Dakar

Dakar är huvudstad i Senegal, med cirka 1,2 miljon invånare i kommunen och 3,3 miljoner i storstadsområdet. Staden är belägen på sydsidan av det afrikanska fastlandets allra västligaste spets, Kap Verdehalvön. Dakar är bland annat känd för att ha utgjort slutmålet för långdistansrallyt Paris-Dakar-rallyt fram till och med 2009.

Ön Gorée nära Dakar ockuperades av Nederländerna 1617, och kom under fransk kontroll 1677. Gorée var uppsamlingsplats för slavar från hela det inre Västafrika innan de sändes vidare med fartyg till Amerika från 1400-talet till 1800-talet. Ingen annanstans skeppades så många slavar ut som därifrån. Det rörde sig om 300 slavar om året. Fortet D'Estrees på Gorée är i dag ett museum. Gorée står på Unescos lista över världens kultur- och naturarv.

Själva Dakar grundades 1857 av Louis Léon Faidherbe, Frankrikes guvernör i Senegal. Järnvägen till Saint-Louis öppnades 1885, och staden ersatte 1904 Saint-Louis som huvudstad för Franska Västafrika.

Från 1870-talet hade människor i Dakar samt Saint-Louis, Gorée och Rufisque rätt att rösta fram ett kommunalt styre, en generalförsamling och en representant i franska parlamentet, och 1914 röstades Blaise Diagne som första afrikan in i parlamentet.

Efter den franska kapitulationen 1940 gjorde britterna den 8 juli en aktion mot franska flottan i Dakars hamn. Den 23 september gjorde Charles de Gaulle med brittisk hjälp ett misslyckat försök att ta staden. Dakar och Västafrika slöt sig till de allierade 1943. Efter andra världskriget växte Dakars industrier kraftigt. Den var huvudstad i den kortlivade Malifederationen mellan 1959 och 1960, och blev huvudstad i Senegal vid självständigheten 1960. Dakars läge, halvvägs mellan Europa och Sydamerika, gjorde att stadens hamn och flygplats blomstrade fram till 1980-talet. På 1980-talet ledde torka, sjunkande exportintäkter och arbetslöshet till en ekonomisk nedgång i landet, vilket fick studenter och andra Dakarbor att protestera, framför allt under stora upplopp 1988.