Neukölln (Neukölln)
* För andra betydelser, se Neukölln.
Neukölln (äldre stavning: Neucölln) är en stadsdel (tyska: Ortsteil) i Berlin i Tyskland. Stadsdelen är idag en del av stadsdelsområdet Neukölln, ett av Berlins tolv större förvaltningsdistrikt. För att särskilja stadsdelen från stadsdelsområdet används ibland begreppet Nord-Neukölln eller Neukölln-Nord.
Neukölln skapades ur Böhmisch-Rixdorf, som under 1800-talets industrialisering växt i rasande takt, blivit stad 1899 och 1920 inkorporerats i Stor-Berlin. Neukölln har traditionellt varit en utpräglad arbetarstadsdel. Under senare år har många industrier lagts ner och området genomgår en omvandling, bland annat kopplat till gentrifiering.
1360 omnämns dagens Neukölln under namnet Richardsdorp som senare blev Rieksdorf och slutligen Rixdorf. Richardsdorf tillhörde tempelriddarna som var bosatta i Tempelhof. Från 1318 till 1435 övertogs området av Johanniterorden. Idag bär områdets vapen därför ett Johanniterkors. År 1400 får Richardsdorp en egen kyrka. 1435 avträder johanniterna sitt område till Berlin och Neukölln. Under 30-åriga kriget plundrades området och brändes ner.
1737 blev delar av området en fristad för böhmer som flytt på grund av sin evangeliska tro. Dessa herrnhutare byggde en egen kyrka och bosatte sig i en egen by som 1797 blev en egen förvaltning som Böhmisch-Rixdorf. Under sjuåriga kriget plundrades de två Rixdorf av österrikiska trupper. 1806 ockuperades Rixdorf av franska trupper. 1811 öppnades den första idrottsplatsen i Tyskland av Friedrich Ludwig Jahn i Hasenheide. 1849 ägde en omfattande brand rum, som förstörde stora delar av Rixdorf och återuppbyggandet pågick till 1853.
Neukölln (äldre stavning: Neucölln) är en stadsdel (tyska: Ortsteil) i Berlin i Tyskland. Stadsdelen är idag en del av stadsdelsområdet Neukölln, ett av Berlins tolv större förvaltningsdistrikt. För att särskilja stadsdelen från stadsdelsområdet används ibland begreppet Nord-Neukölln eller Neukölln-Nord.
Neukölln skapades ur Böhmisch-Rixdorf, som under 1800-talets industrialisering växt i rasande takt, blivit stad 1899 och 1920 inkorporerats i Stor-Berlin. Neukölln har traditionellt varit en utpräglad arbetarstadsdel. Under senare år har många industrier lagts ner och området genomgår en omvandling, bland annat kopplat till gentrifiering.
1360 omnämns dagens Neukölln under namnet Richardsdorp som senare blev Rieksdorf och slutligen Rixdorf. Richardsdorf tillhörde tempelriddarna som var bosatta i Tempelhof. Från 1318 till 1435 övertogs området av Johanniterorden. Idag bär områdets vapen därför ett Johanniterkors. År 1400 får Richardsdorp en egen kyrka. 1435 avträder johanniterna sitt område till Berlin och Neukölln. Under 30-åriga kriget plundrades området och brändes ner.
1737 blev delar av området en fristad för böhmer som flytt på grund av sin evangeliska tro. Dessa herrnhutare byggde en egen kyrka och bosatte sig i en egen by som 1797 blev en egen förvaltning som Böhmisch-Rixdorf. Under sjuåriga kriget plundrades de två Rixdorf av österrikiska trupper. 1806 ockuperades Rixdorf av franska trupper. 1811 öppnades den första idrottsplatsen i Tyskland av Friedrich Ludwig Jahn i Hasenheide. 1849 ägde en omfattande brand rum, som förstörde stora delar av Rixdorf och återuppbyggandet pågick till 1853.
