French language

French language
Land
  • Burkina Faso
    Burkina Faso (mòoré och dioula, ’De hedervärda männens land’ ), mellan 1960 och 1984 Övre Volta, är en suverän stat och republik i västra Afrika, gränsande till Benin, Elfenbenskusten, Ghana, Mali, Niger och Togo.

    Burkina Faso består mest av savann och genom landet flyter tre stora floder: Mouhoun, Nazinon och Nakambe (kallades förr Svarta Volta, Röda Volta och Vita Volta).
  • Burundi
    Burundi, formellt Republiken Burundi (kirundi: Republika y'u Burundi, République du Burundi), är en suverän stat i Östafrika. Den är belägen vid den norra ändan av Tanganyikasjön och gränsar till Kongo-Kinshasa, Rwanda och Tanzania.

    De första tutsierna antas ha invandrat från Etiopien på 1400-talet och besegrade urinvånarna hutuerna. Med grannlandet Rwanda i norr utgjorde Burundi (i äldre kartböcker från kolonialtiden även kallat Urundi ) området Rwanda-Urundi med i stort sett gemensam historia till 1960-talet. Redan på 1700-talet upprättades ett feodalt kungarike under tutsihärskare.
  • Centralafrikanska republiken
    Centralafrikanska republiken (République centrafricaine; Ködörösêse tî Bêafrîka), ibland förkortat CAR, är en republik i centrala Afrika, strax norr om ekvatorn. Landet gränsar till Tchad i norr, Sudan och Sydsudan i nordost, Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville i söder och till Kamerun i väst. Landet har en yta på omkring 623 000 km² och har cirka 4,7 miljoner invånare (2020). Huvudstad är Bangui med 568 500 invånare (2010). . Centralafrikanska republiken saknar kust.

    Landet består mestadels av ett kuperat platåland, med ett flertal floder som översvämmas under regnperioden. Klimatet är ett tropiskt regnskogs- och savannklimat. Det är ett av Afrikas minst utvecklade länder, och hade år 1995 en BNP per invånare på 340 amerikanska dollar. Stora delar av befolkningen är sysselsatt inom jordbruk som framför allt är självhushållningsjordbruk.
  • Côte d’Ivoire


  • Djibouti
    Djibouti (جيبوتي Jībūtī; Djibouti), formellt Republiken Djibouti (جمهورية جيبوتي; République de Djibouti), är en republik och suverän stat i Östafrika, på Afrikas horn. Landet blev självständigt från Frankrike 1977. Ismail Omar Guelleh är president sedan 1999.

    Landet gränsar i norr till Eritrea, i nordväst och väster till Etiopien och i söder till Somaliland. Det har ett viktigt strategiskt läge vid sundet Bab el-Mandeb som skiljer Röda havet från Adenviken och är genomfartsland för varor till och från östra Afrika. Landet är det tredje minsta på det afrikanska fastlandet. Huvudstaden har samma namn som landet, Djibouti.
  • Ekvatorialguinea
    Ekvatorialguinea, formellt Republiken Ekvatorialguinea, är en av de minsta staterna i Afrika. Landet ligger dels på fastlandet, dels på fem bebodda öar. Ekvatorialguinea gränsar till Kamerun och Gabon samt Biafrabukten i Atlanten.

    Historiska namn på landet är Spanska Guinea som inkluderade det spanskkontrollerade fastlandsområdet Río Muni, nuvarande Mbini.
  • Förenade arabrepubliken
    Förenade arabrepubliken (arabiska: لجمهورية العربية المتحدة - al jumhūrīya al-ʕarabīya al-muttaĥida), FAR, var en union mellan Egypten och Syrien som varade mellan 1 februari 1958 och 5 oktober 1961. Från 1959 ingick även Gazaremsan. Namnet användes sedan på Egypten fram till 1971.

  • Gabon
    Gabon, formellt Republiken Gabon (Republique gabonaise, egentligen Gabonesiska republiken), är en republik och suverän stat vid ekvatorn i västra Centralafrika. Landet gränsar till Kamerun, Kongo-Brazzaville, Ekvatorialguinea och Atlanten.

    Från att ha varit en slavstation för portugiser sedan dessa anlände 1483 kom Gabon efter 1842 att administreras av Frankrike. Den franska flottan slog ned den ännu pågående lokala slavhandeln och befriade tillfångatagna personer vid en plats längs kusten vid namn Libreville. Efter självständighetsförklaringen har Frankrike fortsatt att spela en roll i landets politik och i dess relativt framgångsrika ekonomi, som baseras på oljenäringen.
  • Guinea
    Guinea (Guinée), formellt Republiken Guinea (franska: République de Guinée), ibland Guinea-Conakry för att skilja landet från Guinea-Bissau, är en suverän stat och republik i Västafrika.

    Guinea ligger på atlantkusten mellan Guinea-Bissau och Sierra Leone, och gränsar i norr till Senegal och Mali, i öster mot Elfenbenskusten och i söder mot Liberia.
  • Komorerna
    Komorerna (alternativt Comorerna) (جزر القمر), formellt Unionen Komorerna (komoriska: Udzima wa Komori, Union des Comores, الاتحاد القمري), är en östat på ögruppen med samma namn i Indiska oceanen utanför Afrikas östkust, på den norra änden av Moçambiquekanalen mellan nordöstra Moçambique och nordvästra Madagaskar. Andra länder i närheten till Komorerna är Tanzania i nordväst och Seychellerna till nordost. Komorerna är till ytan den tredje minsta afrikanska nationen. Arkipelagen är känd för sin mångsidiga kultur och historia, där nationen bildades i korsningen av många civilisationer. Det är den sydligaste medlemsstaten i Arabförbundet.

    Landets historia har präglats av ett flertal statskupper sedan självständigheten 1975. År 2008 levde omkring hälften av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen på $1,25 per dag.
  • Kongo-Brazzaville
    * Republiken Kongo var också namnet på nuvarande Demokratiska republiken Kongo (också benämnd Kongo-Kinshasa) mellan 1960 och 1966, se Kongo-Léopoldville.

    Republiken Kongo, på svenska ofta Kongo-Brazzaville, är en stat i centrala Afrika. Folkrepubliken Kongo var officiellt namn på landet under åren 1969–1991. Landet ligger vid Atlanten och gränsar till Angola, Gabon, Kamerun, Centralafrikanska republiken och Kongo-Kinshasa. Kongo-Brazzaville är en av Afrikas största petroleumproducenter. Landet kallas för Kongo-Brazzaville på svenska för att kunna särskilja landet från det närliggande landet Demokratiska republiken Kongo som på svenska för särskiljandets skull kallas för Kongo-Kinshasa.
  • Kongo-Kinshasa


  • Mali
    Mali, formellt Republiken Mali (franska: République du Mali), är en kustlös stat i Västafrika. Mali, som är det sjunde största landet i Afrika, gränsar till Algeriet i norr, Niger i öst, Burkina Faso och Elfenbenskusten i söder, Guinea i sydväst och Senegal och Mauretanien i väst. Befolkningen uppgick till 18,54 miljoner invånare vid folkräkningen 2017.

    Mali består av åtta regioner, som i norr når långt in i centrala Sahara, medan landets sydliga delar, där majoriteten av befolkningen bor, kännetecknas av floderna Niger och Senegal. Landets ekonomiska struktur kretsar huvudsakligen kring jordbruk och fiske. Malis naturresurser omfattar bland annat guld, uran och salt. Mali var i början av 2020-talet ett av världens 25 fattigaste länder.
  • Mauretanien
    Mauretanien, formellt Islamiska republiken Mauretanien, är en stat i nordvästra Afrika som gränsar till Algeriet, Mali, Senegal, Marocko och Atlanten. Befolkningen i landet är mestadels bosatt i städerna Nouakchott och Nouadhibou samt längs Senegalfloden i söder.

    Namnet kommer från romarnas namn på befolkningen i regionen, maurer. Men det ursprungliga Mauretanien låg i det som i dag är Marocko. I samband med att fransmännen kolonialiserade området "lånade" de namnet Mauretanien från den romerska provinsen bredvid.
  • Mauritius
    Mauritius, formellt Republiken Mauritius, engelskt uttal: /məˈrɪʃəs/ på franska: Île Maurice /il mɔ'ʁis/ är en östat i Indiska oceanen. Den är belägen öster om Madagaskar, cirka 1 800 km från afrikanska kusten. Staten omfattar ön Mauritius samt öarna Agalega, Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon Rocks) och Rodrigues.

    Mauritius gör anspråk på såväl den brittiska Chagos-arkipelagen (Brittiska territoriet i Indiska oceanen) som på den franskadministrerade Tromelinön.
  • Mayotte
    Mayotte (komoriska: Maore, kibushi: Mahori), tidigare formellt Departementsområdet Mayotte, är ett franskt utomeuropeiskt departement. Området består av en huvudö, Grande-Terre (eller Mahoré), en mindre ö, Petite-Terre (eller Pamanzi) och ett antal kobbar och skär omkring dessa två.

    Huvudstaden heter Mamoudzou.
  • Niger
    Niger (franskt uttal: /niʒɛʁ/), formellt Republiken Niger, är en stat i Västafrikas inland, gränsande till Algeriet, Benin, Burkina Faso, Libyen, Mali, Nigeria och Tchad. Landet har sitt namn efter floden Niger, som flyter genom områdets sydvästra hörn. Invånarna kallas nigerer (sing. och plur.).

  • Rwanda
    Rwanda, tidigare skrivet Ruanda, formellt Republiken Rwanda (rwanda: Repubulika y'u Rwanda, République du Rwanda, Republic of Rwanda), är en suverän stat i Östafrika som gränsar till Burundi, Kongo-Kinshasa, Tanzania och Uganda. Rwanda är det land på det afrikanska fastlandet som har högst befolkningstäthet.

  • Senegal
    Senegal (Sénégal), formellt Republiken Senegal (franska: la République du Sénégal), är en suverän stat och republik i Västafrika belägen vid Atlanten och är det västligaste landet på Afrikas fastland. Landet gränsar till Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Mali och Mauretanien.

    I Mauretanien och norra Senegal bodde Zenaga-berberna och dessa etablerade omkring år 1040 en muslimsk ribāṭ (befäst religiös tillflyktsort), kanske på en ö i floden. Namnet Senegal härstammar troligtvis från namnet på Zenaga-berberna.
  • Seychellerna
    Seychellerna, formellt Republiken Seychellerna, är en stat i västra Indiska oceanen, utanför Afrikas östkust och norr om Madagaskar, bestående av 115 öar. Huvudstaden heter Victoria och är belägen på huvudön Mahé. De centrala öarna Mahé, Silhouette, Praslin och La Digue med flera är alla bergiga granitöar. De yttre öarna höjer sig endast ett fåtal meter över havsytan och består av korall. Ögruppen har ett tropiskt klimat med utpräglad oceanisk karaktär.

    Landet blev självständigt 1976. Presidenten är både stats- och regeringschef och har stor makt. Landets ekonomi domineras av turismen sedan den internationella flygplatsen öppnades 1971. En annan inkomstkälla är export av kokosnötter, kanel, vanilj och fisk. Seychellerna är beroende av att importera livsmedel då den odlingsbara ytan är liten.
  • Togo
    Togo, formellt Republiken Togo (franska: République togolaise), är en suverän stat och republik i Västafrika. Den gränsar till Ghana i väster, Benin i öster och Burkina Faso i norr. I söder har landet en kort kustremsa mot Guineabukten, där huvudstaden Lomé ligger.

  • Franska sydterritorierna
    Franska sydterritorierna, egentligen Franska syd- och Antarktisterritorierna (franska: Territoire des Terres australes et antarctiques françaises, T.A.A.F), omfattar Adélieland, den landsektor av Antarktis som Frankrike ensidigt gör anspråk på samt några ögrupper utanför fastlandet i södra Indiska oceanen.

    Området utgör ett så kallat franskt utomeuropeiskt territorium (Territoire d'outre-mer, T.O.M) sedan 1955 och förvaltas direkt från Frankrike av prefekten för T.A.A.F. Hela området omfattar cirka 1 250 146 km².
  • Khmerrepubliken
    Khmerrepubliken var en republik i Kambodja mellan 1970 och 1975 under ledning av Lon Nol. Under denna period var Kambodja allierat med bland annat Sydvietnam och USA. Vietnamkriget började 1955 och slutade 1975 med Nordvietnamesisk seger. Nordvietnam använde sig av så kallad gerillakrigföring då man ofta stred i djungeln där USA inte var lika framgångsrika. Samtidigt utkämpade Lon Nols regim ett förödande inbördeskrig mot de kommunistiska Röda Khmererna under ledning av Pol Pot och styrkor lojala mot den gamla monarkin ledda av den avsatte kungen Norodom Sihanouk.

    Khmerrepubliken kollapsade 1975 när Röda Khmererna tog makten, året därpå utropade de en ny stat kallad Demokratiska Kampuchea.
  • Guadeloupe
    Guadeloupe är ett franskt departement i Västindien bestående av ett antal öar med en sammanlagd yta på 1 700 kvadratkilometer. Ögruppen har drygt 405 800 invånare (2014) och är belägen längst österut i Små Antillerna. Huvudort är Basse-Terre men största staden är Pointe-à-Pitre.

    Huvudön består egentligen av två öar, Basse-Terre och Grande-Terre, som skiljs åt av ett 50 m smalt sund, La Rivière Salée. Dessutom ingår ytterligare ett antal öar, Marie-Galante, La Désirade och Petit Terre. Basse-Terre är en bergig ö som hyser vulkanen La Soufrière, mycket regnskog och stränder samt nationalparken Parc national de la Guadeloupe medan Grande-Terre är mer låglänt. Huvudstaden heter Basse-Terre, men Pointe-à-Pitre, som ligger nära sundet mellan öarna är det ekonomiska centrumet och den största staden. I Pointe-à-Pitre ligger Guadeloupes internationella flygplats.
  • Haiti
    Haiti, formellt Republiken Haiti (République d'Haïti; haitisk kreol: Repiblik Ayiti), är en stat i Karibien som upptar den västra tredjedelen av ön Hispaniola (de östra två tredjedelarna upptas av Dominikanska republiken). Ayiti (landet med höga berg) var ursprungsbefolkningens namn på den bergrika västra delen av ön. Haitis högsta punkt är Pic la Selle som når 2 680 meter över havet. Landets totala area är 27 065 km² och dess huvudstad är Port-au-Prince. Haiti hade nästan 10 miljoner invånare år 2009 varav cirka 2,3 miljoner bor i huvudstaden med förorter. Haiti har maritim gräns mot Jamaica och Kuba.

    Landets regionala, historiska och etnologiska situation är unik av flera skäl. Haiti var den första självständiga nationen i Latinamerika, den första post-koloniala nationen ledda av svarta i världen och den enda nation vars självständighet uppnåtts genom ett framgångsrikt slavuppror. Trots de många kulturella banden med dess spansktalande grannar i Karibien är Haiti det enda huvudsakligen fransktalande landet i Amerika och ett av bara två länder (tillsammans med Kanada) där franskan är ett officiellt språk.
  • Martinique
    Martinique är ett franskt departement i Västindien. Ytan är 1 128 km² och antalet invånare 386 486 (2013). Huvudort är Fort-de-France och landsnumret är 596.

    Martinique koloniserades av fransmän 1635 och har sedan dess varit franskt förutom under kortare perioder av brittisk ockupation. År 1902 förstördes Martiniques dåvarande största stad Saint-Pierre av ett vulkanutbrott. Samtliga av stadens cirka 30 000 invånare dog, med undantag för tre personer. En av dessa var Ludger Sylbaris, som satt i det brandsäkra fängelset för en mindre förseelse.
  • Saint Vincent och Grenadinerna
    Saint Vincent och Grenadinerna är en stat med 32 öar inom ögruppen Små Antillerna Västindien. Staten består av den större ön Saint Vincent samt den norra delen av ögruppen Grenadinerna. I denna ingår bland andra öarna Bequia, Mustique, Canouan Island, Tobago Cays, Mayreau Island, Union Island samt Petit Saint Vincent. Den södra delen av Grenadinerna ingår i staten Grenada.

    Saint Vincent och Grenadinerna är medlem i Förenta nationerna (sedan 16 september 1980), Samväldet, Karibiska gemenskapen, OECS samt ALBA.
  • Saint-Barthélemy
    Saint-Barthélemy (även Saint Barts, Saint Barths, Saint Barth) är en fransk ö i Karibien. Den är en del av ögruppen Små Antillerna. Ön var åren 1784–1878 en svensk koloni, varefter den såldes tillbaka till Frankrike. Det svenska arvet på ön består av namngivningen av orter och gator samt öns vapen som bär de tre kronorna.

    Från 1963 bildade Saint-Barthélemy tillsammans med den franska delen av grannön Saint-Martin ett arrondissement i departementet Guadeloupe. Sedan 2007 benämns Saint Barthélemy som Collectivité de Saint-Barthélemy, och är ett fristående utomeuropeiskt förvaltningsområde (Collectivité d’outre-mer) och har i den egenskapen visst självstyre. Huvudort är Gustavia, namngiven efter Gustav III.
  • Saint-Martin
    * Denna artikel behandlar området som tillhör Frankrike. För hela ön, se Saint Martin (ö).

    Saint-Martin, formellt Förvaltningsområdet Saint-Martin (Collectivité de Saint-Martin),, är ett franskt område i Karibien i ögruppen Små Antillerna. Området ligger på den norra delen av ön Saint Martin och omfattar ca 60% av ön. Resten tillhör Sint Maarten, ett av de fyra autonoma länderna inom Konungariket Nederländerna. Från 1963 bildade Saint Martin tillsammans med grannön Saint-Barthélemy ett arrondissement i departementet Guadeloupe, och var därmed en del av EG/EU. Sedan 2007 är Saint Martin ett fristående utomeuropeiskt förvaltningsområde (Collectivité d’outre-mer) och har i den egenskapen visst självstyre. Accepterar internationella körkort enligt Geneva Convention on Road Traffic (år 1949) och Viennas Convention on Road Traffic (år 1968).
  • Saint-Pierre och Miquelon
    Saint-Pierre och Miquelon, på franska Saint-Pierre et Miquelon eller Saint-Pierre-et-Miquelon, är en liten ögrupp i Nordamerika som tillhör Frankrike, men som har visst självstyre. Huvudorten är Saint-Pierre.

    Ögruppen ligger i Atlanten ca 25 km söder om Newfoundlands kust. De två största och enda bebodda öarna är Saint-Pierre och Miquelon. Huvudstaden Saint-Pierre ligger på ön Saint-Pierre. Några andra öar är Grand Colombier, Petit Colombier, Le Cap och Ile aux Marins. Ön Miquelon blev till på 1700-talet då tre mindre öar knöts samman genom naturligt bildade sanddyner. Dessa sanddyner har senare förstärkts av människan. Ögruppens totala area är 242 km² och antalet invånare är lite under 6 000.
  • Trinidad och Tobago
    Trinidad och Tobago, formellt Republiken Trinidad och Tobago, är en stat som består av två stora och 21 små öar i Västindien: Trinidad och Tobago. Ön Trinidad ligger 10 kilometer utanför Venezuelas kust. Tidigare var denna republik en brittisk koloni.

    Huvudstaden, Port of Spain, som är landets tredje största stad, ligger på Trinidad, liksom den näst största staden San Fernando. Tobagos administrativa centrum är staden Scarborough.
  • Franska Polynesien
    Franska Polynesien (Polynésie française; Pōrīnetia Farāni), fram till 22 juli 1957 Franska Oceanien, är ett franskt utomeuropeiskt förvaltningsområde; collectivité d'outre-mer de la République française (COM), ibland inofficiellt kallat ett utomeuropeiskt land; pays d'outre-mer (POM), beläget i Polynesien i Oceanien. Det består av 118 öar och atoller utspridda över ett område med mer än 2 000 kilometers omkrets i södra Stilla havet, men dessa totala landareal är bara 4 167 kvadratkilometer.

    Franska Polynesien är indelat i fem ögrupper: Sällskapsöarna som består av Îles du Vent och Îles Sous-le-vent, Tuamotuöarna, Gambieröarna, Marquesasöarna och Australöarna. Av dess 118 öar och atoller är 67 bebodda. Den mest kända ön, Tahiti, är belägen inom Sällskapsöarna. Tahiti är den folkrikaste ön och platsen för huvudstaden Papeete. Till 2007 administrerades även Clippertonön från Franska Polynesien.
  • Nya Hebriderna
    Nya Hebriderna är en ögrupp som var ett brittisk-franskt kondominatområde i Stilla havet. Det fanns åren 1906-1980, efter att både Storbritannien och Frankrike visat intresse sedan James Cook besökt öarna under 1700-talet. Med kondominatet delades öarna upp i två kulturer, en engelskspråkig och en franskspråkig. När kondominatet upphörde skapades i stället Republiken Vanuatu.

    Området består huvudsakligen av vulkaniska öar omgivna av korallrev.
  • Nya Kaledonien
    Nya Kaledonien (franska Nouvelle-Calédonie) är en ögrupp i Melanesien och utgör ett franskt område med särskild status (i praktiken ett utomeuropeiskt territorium). FN anser området vara ett icke-självstyrande område.

    Nya Kaledonien består av huvudön Grande Terre och ett antal mindre öar. Den totala landytan är 18 576 kvadratkilometer och antalet invånare var 240 400 den 1 januari 2007. Huvudstad och enda större stad är Nouméa.
  • Wallis- och Futunaöarna
    Wallis- och Futunaöarna (franska Îles Wallis et Futuna, walliska och östfutuna Uvea mo Futuna), formellt på svenska Territoriet Wallis- och Futunaöarna ) är ett franskt territorium i sydvästra Stilla havet. Huvudort är Mata-Utu.

    Området består av två ögrupper som är belägna cirka 250 km ifrån varandra. Grupperna ligger mellan Fiji och Samoa, och räknas till Polynesien.
  • Franska Guyana
    Franska Guyana (franska: Guyane française, officiellt: Guyane) är ett franskt utomeuropeiskt departement i nordöstra Sydamerika, vid Atlanten. Även om området ligger i Sydamerika så ingår det i Europeiska unionen.

    Området gränsar i väst till landet Surinam och i söder och öster till landet Brasilien, och omfattar också ögruppen Îles du Salut med Île du Diable (Djävulsön), Île Royale och Île Saint-Joseph, som alla ligger nära landets kust. Huvudorten är Cayenne.
Hyperlänk