Språk - Kurdiska

Språk  >  Kurdiska

Kurdiska

Kurdiska (Kurdî, کوردی) är den moderna benämningen på ett kontinuum av nordvästiranska språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet. Kurdiska formar tre språkgrupper: kurmanji, sorani och pehlewani. En helt separat grupp av språk, zaza-gorani, talas också av flera miljoner kurder, men är språkligt inte kurdiskt. Senaste (från och med 2009) studier uppskattar att mellan 20 och 30 miljoner talar kurdiska som modersmål.

Litterär produktion på kurdiska tillkom på 1600-talet och var mestadels begränsad till poesi fram till början av 1900-talet, när en mer allmän litteratur började utvecklas. Idag finns det två huvudsakliga skriftliga kurdiska dialekter, nämligen kurmanji i de norra delarna av den geografiska regionen Kurdistan och sorani längre österut och söderut. Sorani-standardversionen av centralkurdiska är, tillsammans med arabiska, ett av de två officiella språken i Irak och i politiska dokument kallas det för "kurdiska".

Genom att det finns en omfattande kurdisk diaspora, bland annat i Sverige och Libanon, så är också språket spritt över världen. I Sverige finns bland annat världens första kurdiska bibliotek som är placerat i Stockholm.

Kurdiska tillhör språkgruppen iranska språk som talas av ca 85 miljoner människor runt om i världen.

De iranska språken delas även in i en västlig och östlig grupp, där den västliga gruppen indelas ytterligare i en nordvästlig och en sydvästlig. Kurdiskan tillhör den nordvästra grenen av det nyiranska språkträdet och kan bland de övriga iranska språken närmast jämföras med pashto, som talas i Afghanistan. Förutom de tre huvuddialekterna talas även mindre lokala underdialekter till nord-, central och sydkurdiska.

Kurdiskan kan delas in i tre dialektgrupper, där dialekter från olika grupper inte är ömsesidigt begripliga utan förvärvad tvåspråkighet. Kurder i Turkiet och Syrien skriver kurmanji med det latinska alfabetet, medan man i Bahdînan (nordvästliga delen av Irak) skriver kurmancî med arabiska bokstäver. Sorani (Iran och regionen Sulaymaniyya; nordöstra delen av Irak) skrivs med arabiska alfabetet. I den kurdiska delen av Armenien skriver man med kyrilliska bokstäver.

* Nordkurdiska (kurmanji) är den största dialektgruppen, som talas av uppskattningsvis 15 till 20 miljoner kurder i hela Kurdistan.

* Centralkurdiska (sorani) talas av uppskattningsvis 6 till 7 miljoner kurder i stora delar av irakiska och iranska Kurdistan. Sorani är en skriftlig standard för centralakurdiska som utvecklades på 1920-talet (uppkallad efter det historiska Soranemiratet) och antogs senare som standardortografi för kurdiska som ett officiellt språk i Irak.

* Sydkurdiska (pehlewani) talas av cirka 3 miljoner kurder i Kermanshah och Ilam provinserna i Iran och i Khanaqin distriktet i östra Irak.

Mukriani är en dialekt av kurdiska och talas i Piranshahr och Mahabad. Piranshahr och Mahabad är kända som Mukrian.

Land

Iran

Iran (persiska: ایران; formellt Islamiska republiken Iran, ett land i Sydvästasien och Sydasien. Namnet ''Iran'' togs i bruk inhemskt sedan sasanidernas era och internationellt sedan 1935, innan var landet känt för västvärlden som Persien. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang, medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang.

Det sjuttonde största landet i världen gällande ytan, 1 648 195 km², Iran har en folkmängd på drygt 77 miljoner människor. Iran är ett land av geostrategisk betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala Eurasien. Iran gränsar till Armenien, Azerbajdzjan och Turkmenistan i norr. Iran har även en kuststräcka utmed Kaspiska havet, som är en inlandssjö, Kazakstan och Ryssland är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan i öster, Persiska viken och Omanbukten i söder, Irak i väster och Turkiet i nordväst. Teheran är Irans huvudstad och största stad, samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en regional stormakt, och har en viktig ställning i den internationella energisäkerheten och världsekonomin som ett resultat av landets stora reserver av petroleum och naturgas.

Mesopotamien

Mesopotamien (grekiska för "landet mellan de två floderna"; syriska: Beth Nahrain) eller Tvåflodslandet är området runt floderna Eufrat och Tigris i Irak.

Civilisationens vagga förläggs oftast till Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Under de följande 2000 åren var tvåflodslandet världens mest högtstående kultur och utövade ett starkt inflytande på sina grannar i Egypten, Mellanöstern och Indusdalen. De bördiga slätterna i södra Mesopotamien, som var en del av den så kallade bördiga halvmånen, gav rika skördar, och läget mellan alla andra civilisationer gjorde kulturer som Sumer, Akkad, Assyrien och Babylonien till de allra mäktigaste under långa epoker.

Syrien

Syrien (سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst. Två tredjedelar av Golanhöjderna är sedan 1967 ockuperat av Israel och blev 1981 annekterat av Israel, den östra tredjedelen styrs av Syrien, med UNDOF (FN:s övervakningsstyrka för truppåtskillnad mellan Israel och Syrien) emellan som upprätthåller en buffertzon för att implementera lila linjens vapenvila. Syriens huvudstad och största stad är Damaskus och landet har kust mot Medelhavet.

Syrien, ett land bestående av bördiga slätter, höga berg och öknar, bebos av en rik blandning av olika etniska och religiösa grupper. Bland de etniska grupperna finns bland andra syriska araber, greker, armenier, assyrier/syrianer, kurder, tjerkesser, mandéer och turkar. Religiösa grupper innefattar sunniter, kristna, alawiter, druser, ismailiter, mandéer, shiiter, sufer, salafister, yazidier och judar. Sunniterna utgör den största religiösa gruppen i landet.

Turkiet

Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Balkanhalvön i sydöstra Europa. Turkiet gränsar till åtta länder: I Europa gränsar det till Bulgarien och Grekland och i Asien till Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklaven Nachitjevan), Iran, Irak och Syrien. Det gränsar till Medelhavet i söder, Egeiska havet i väster och Svarta havet i norr. Turkiet innehåller också Marmarasjön, som används av geografer som gränslinje mellan Europa och Asien.

I det område som utgör dagens Turkiet har flera historiska riken uppstått, såsom Bysantinska riket och Osmanska riket. Turkiet är en viktig regional makt i denna del av Eurasien med kulturellt och ekonomiskt inflytande i området mellan Adriatiska havet i väster och Kina i öster, Ryssland i norr och Mellanöstern i söder, och har kommit att få en ökande strategisk betydelse.

Språk

Kurdish language (English)  Lingua curda (Italiano)  Koerdisch (Nederlands)  Kurde (Français)  Kurdische Sprachen (Deutsch)  Língua curda (Português)  Курдские языки (Русский)  Idioma kurdo (Español)  Język kurdyjski (Polski)  庫爾德語 (中文)  Kurdiska (Svenska)  Limba kurdă (Română)  クルド語 (日本語)  Курдська мова (Українська)  Кюрдски езици (Български)  쿠르드어 (한국어)  Kurdi (Suomi)  Bahasa Kurdi (Bahasa Indonesia)  Kurdų kalba (Lietuvių)  Kurdisk (Dansk)  Kurdština (Česky)  Kürtçe (Türkçe)  Курдски језици (Српски / Srpski)  Kurdi keel (Eesti)  Kurdčina (Slovenčina)  Kurd nyelv (Magyar)  Kurdski jezik (Hrvatski)  ภาษาเคิร์ด (ไทย)  Kurdu valoda (Latviešu)  Κουρδική γλώσσα (Ελληνικά)  Tiếng Kurd (Tiếng Việt) 
 mapnall@gmail.com