Språk - Turkiska

Språk  >  Turkiska

Turkiska

Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien. Det talas som modersmål av cirka 100 miljoner människor, främst i Turkiet där det är officiellt språk, liksom av turkcyprioter på norra Cypern. Turkiskan utgör ett gemensamt språk för Anatoliens varierade befolkningar och talas även av mindre grupper i de delar av Europa som fram till första världskriget tillhörde Osmanska riket (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Grekland, Kosovo, Makedonien och Montenegro). Språket talas även av turkiska invandrare i Västeuropa, särskilt Tyskland. Det är det största av turkspråken. För att inte förväxlas med sina släktspråk kallas turkiska ibland specifikt för turkietturkiska (Türkiye Türkçesi). Turkiskan skrevs till 1920-talet med det arabiska alfabetet varefter en övergång skett till latinska alfabetet. Detta skedde som del i Turkiets strävan att etablera samhörighet med Europa.

Språkets rötter kan spåras till Mongoliet och Centralasien och de första skriftliga lämningarna är närmare 1200 år gamla. Osmanskan, den omedelbara föregångaren till dagens turkiska, spreds åt väster när det osmanska riket utvidgades. Som en av den moderna turkiska republikens landsfader Atatürks reformer, ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska alfabetet. Samtidigt inledde den Turkiska språkkommittén ett arbete för att reformera turkiskan genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån för turkiska synonymer, och om sådana inte fanns genom nybildningar från turkiska rötter. Tusentals turkiska ord är dock fortfarande persiska och arabiska lånord. I dagens Turkiet talar man således en lokalmodifierad variant av ursprungsturkiskan. Typiskt för turkiskan är dess vokalharmoni och utpräglat agglutinerande språkstruktur med många suffix, vilket innebär att mycket långa ord kan bildas. Andra agglutinerande språk är till exempel finska, ungerska, swahili och esperanto.

Turkiskan ingår i den turkiska, eller västra, undergruppen av de sydvästturkiska (eller oghuziska) turkspråken. Närliggande språk är gagauziska (talat främst i Gagauzien i Moldavien), balkangagauziska och khorasanturkiska, azerbajdzjanska samt, på längre håll, turkmeniska. Turkspråken är en språkfamilj som omfattar ungefär 30 levande språk som talas i Östeuropa, Centralasien och Sibirien. De ingår enligt en del forskare i en större familj, altaiska språk, som även inkluderar mongolspråk. Under främst 1800-talet ville en grupp lingvister inordna turkspråken och mongolspråken i den ural-altaiska storfamiljen, där finska, estniska och ungerska ingår i Europa liksom en stor mängd mindre språk i europeiska och asiatiska Ryssland.

Omkring 40 procent av alla som talar turkspråk talar turkiska. Turkiskans karakteristiska drag, som vokalharmoni, agglutinering och frånvaro av grammatiskt genus, är genomgående inom turkspråken och de altaiska språken. Det finns en hög grad av ömsesidig förståelse mellan turkisktalande och talare av de andra turkspråken, inklusive azerbajdzjanska, turkmeniska, qashqai och gagauziska. Däremot kan inte talare av övriga turkspråk utan undervisning och träning läsa turkiska då detta språk har övergått till latinska bokstäver.

Land

Turkiet

Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Balkanhalvön i sydöstra Europa. Turkiet gränsar till åtta länder: I Europa gränsar det till Bulgarien och Grekland och i Asien till Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklaven Nachitjevan), Iran, Irak och Syrien. Det gränsar till Medelhavet i söder, Egeiska havet i väster och Svarta havet i norr. Turkiet innehåller också Marmarasjön, som används av geografer som gränslinje mellan Europa och Asien.

I det område som utgör dagens Turkiet har flera historiska riken uppstått, såsom Bysantinska riket och Osmanska riket. Turkiet är en viktig regional makt i denna del av Eurasien med kulturellt och ekonomiskt inflytande i området mellan Adriatiska havet i väster och Kina i öster, Ryssland i norr och Mellanöstern i söder, och har kommit att få en ökande strategisk betydelse.

Bulgarien

), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Makedonien, och i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 910 kvadratkilometer och cirka 7,3 miljoner invånare (2012), största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare.

Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Trakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkan, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det ottomanska rikets styre under nästa 500 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som födde den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. År 1990 gav kommunistpartiet upp sitt maktmonopol vilket banade vägen för en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik.

Cypern

Cypern (Κύπρος, Kýpros; Kıbrıs, formellt Republiken Cypern, (Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten. Det är den tredje största ön i Medelhavet och räknas geografiskt till Asien men politiskt oftast till Europa.

Den tidigaste kända mänskliga aktiviteten på ön dateras till runt 9000-talet f.Kr. Arkeologiska lämningar från den här perioden inkluderar den välbevarade neolitiska byn Khirokitia, som har världsarvsförklarats av Unesco, tillsammans med Kungagraven i Pafos. Cypern är hem till några av de äldsta vattenbrunnarna i världen, och är platsen för den tidigaste kända exemplet på domesticering av felinae. På ett strategiskt läge i Mellanöstern, har Cypern varit styrt av flera stormakter, däribland imperier som hettiter, assyrier, egyptier, perser, rashiduner och umayyaderna, lusignaner, venetianer och osmaner. Ön beboddes först av mykenska greker under 1000-talet f.Kr. men upplevde också långa perioder av grekiskt styre under ptolemaiska egyptierna och bysantinerna. År 333 f.Kr. erövrade Alexander den store ön från perserna. Den venetianska flottands skeppsbyggnad avskogade Cypern snabbt.Osmanska riket erövrade ön år 1571 och den förblev under osmansk kontroll i över tre århundraden. Detta ledde till att det på ön fanns grekcypriotiska byar, turkcypriotiska byar samt blandade byar. Ön placerades under brittiskt styre 1878 tills självständighet beviljades 1960 och blev en del av Samväldet följande år. När den nya Suezkanalen byggdes stensattes den med sten från rivna nordcypriotiska kyrkor.

Makedonien

Makedonien (makedonska: Македонија), formellt Republiken Makedonien (Република Македонија), på svenska även kallat för Före detta jugoslaviska republiken Makedonien , är sedan 1993, efter självständigheten från det forna Jugoslavien, en republik i Sydeuropa, på Balkanhalvön. Det gränsar i väst till Albanien, i norr till Serbien och Kosovo, i öst till Bulgarien och i söder till Grekland. Republiken Makedoniens huvudstad heter Skopje. År 1991 utropade landet sin självständighet.

Av historiska, lokalpatriotiska och nationalistiska orsaker finns en namnkonflikt med Grekland, som 1995 ledde till att landet var tvunget att använda benämningen F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (engelsk förkortning: FYROM) i politiska sammanhang. I juni 2018 meddelades att ländernas regeringar enats om det nya officiella namnet Republiken Nordmakedonien. En folkomröstning om detta namns legitimitet hölls i Makedonien den 30 september 2018.

Moldavien

Moldavien (Moldova och historiskt Moldau ), officiellt Republiken Moldavien (Republica Moldova), är en republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien och Ukraina. I landet, som är ett av Europas fattigaste, bor 3,5 miljoner invånare. Huvudstaden heter Chișinău. Moldavien gör försök att närma sig Europeiska unionen, men det politiska läget är instabilt och kan snabbt ändras.

Språk

Turkish language (English)  Lingua turca (Italiano)  Turks (Nederlands)  Turc (Français)  Türkische Sprache (Deutsch)  Língua turca (Português)  Турецкий язык (Русский)  Idioma turco (Español)  Język turecki (Polski)  土耳其语 (中文)  Turkiska (Svenska)  Limba turcă (Română)  トルコ語 (日本語)  Турецька мова (Українська)  Турски език (Български)  터키어 (한국어)  Turkin kieli (Suomi)  Bahasa Turki (Bahasa Indonesia)  Turkų kalba (Lietuvių)  Tyrkisk (Dansk)  Turečtina (Česky)  Türkçe (Türkçe)  Турски језик (Српски / Srpski)  Türgi keel (Eesti)  Turečtina (Slovenčina)  Török nyelv (Magyar)  Turski jezik (Hrvatski)  ภาษาตุรกี (ไทย)  Turščina (Slovenščina)  Turku valoda (Latviešu)  Τουρκική γλώσσα (Ελληνικά)  Tiếng Thổ Nhĩ Kỳ (Tiếng Việt) 
 mapnall@gmail.com