Herefordshire
Herefordshire är ett grevskap och en enhetskommun (unitary authority) i regionen Västra Midlands i England. Huvudort är Hereford. Det gränsar till de engelska grevskapen Shropshire i norr, Worcestershire i öster och Gloucestershire i sydost, samt de walesiska grevskapen Monmouthshire och Powys i väster.
1974 slogs grevskapet samman med Worcestershire för att bilda det relativt kortlivade Hereford and Worcester. I Hereford and Worcester täcktes Herefordshire av distrikten South Herefordshire och Hereford samt delar av Malvern Hills och Leominster. 1998 delades Hereford and Worcester igen, och Herefordshire bildade en enhetskommun som också utgör ett grevskap. De viktigaste samhällena i grevskapet är Hereford, Leominster, Ledbury, Ross-on-Wye, Kington och Bromyard.
Herefordshire är ett mycket lantligt grevskap som är mest känt för fruktodling och cidertillverkning. Det moderna jordbruket har satt de gamla fruktodlingarna under tryck, men många finns kvar och erbjuder en boplats åt den sällsynta skalbaggen ädelguldbagge (Gnorimus nobilis). Herefordshires grevskapsblomma är misteln.
Under 600-talet tog sig västsaxarna över Severn och etablerade sig i området mellan Wales och Mercia. Området införlivades snart i Mercia. 676 upprättades Herefords stift, som idag täcker Herefordshire och en del angränsande områden. På 700-talet utvidgade kung Offa Mercia till floden Wye och säkrade gränsen med jordvallen Offa's Dyke, som fortfarande finns kvar på sina ställen.
Herefordshire upprättades förmodligen under kung Athelstans dagar, och omnämns i den anglosaxiska krönikan 1051. I Domesday Book räknas delar av Monmouthshire och Radnorshire (idag i Wales) till Herefordshire, och den exakta gränsen mot Wales var osäker fram till det slutliga införlivandet av Wales i England 1535.
Under 900-, 1000- och 1100-talen var Herefordshire skådeplats för många strider mellan daner, walesare, anglosaxare och normander. Från denna tid finns många lämningar av slott och andra fästen. Vilhelm Erövraren gav William Fitz Osborn i uppdrag att kväsa oroligheterna i Herefordshire. Även i fortsättningen kom Herefordshire att spela en roll i engelsk inrikespolitik. Under inbördeskriget på 1100-talet hölls slotten i Hereford och Weobley av motståndare till kung Stefan av Blois, men de tvingades kapitulera 1138. År 1326 samlades parlamentet i Hereford och avsatte Edvard II. Herefordshire stödde huset York under rosornas krig och rojalisterna under engelska inbördeskriget.
1974 slogs grevskapet samman med Worcestershire för att bilda det relativt kortlivade Hereford and Worcester. I Hereford and Worcester täcktes Herefordshire av distrikten South Herefordshire och Hereford samt delar av Malvern Hills och Leominster. 1998 delades Hereford and Worcester igen, och Herefordshire bildade en enhetskommun som också utgör ett grevskap. De viktigaste samhällena i grevskapet är Hereford, Leominster, Ledbury, Ross-on-Wye, Kington och Bromyard.
Herefordshire är ett mycket lantligt grevskap som är mest känt för fruktodling och cidertillverkning. Det moderna jordbruket har satt de gamla fruktodlingarna under tryck, men många finns kvar och erbjuder en boplats åt den sällsynta skalbaggen ädelguldbagge (Gnorimus nobilis). Herefordshires grevskapsblomma är misteln.
Under 600-talet tog sig västsaxarna över Severn och etablerade sig i området mellan Wales och Mercia. Området införlivades snart i Mercia. 676 upprättades Herefords stift, som idag täcker Herefordshire och en del angränsande områden. På 700-talet utvidgade kung Offa Mercia till floden Wye och säkrade gränsen med jordvallen Offa's Dyke, som fortfarande finns kvar på sina ställen.
Herefordshire upprättades förmodligen under kung Athelstans dagar, och omnämns i den anglosaxiska krönikan 1051. I Domesday Book räknas delar av Monmouthshire och Radnorshire (idag i Wales) till Herefordshire, och den exakta gränsen mot Wales var osäker fram till det slutliga införlivandet av Wales i England 1535.
Under 900-, 1000- och 1100-talen var Herefordshire skådeplats för många strider mellan daner, walesare, anglosaxare och normander. Från denna tid finns många lämningar av slott och andra fästen. Vilhelm Erövraren gav William Fitz Osborn i uppdrag att kväsa oroligheterna i Herefordshire. Även i fortsättningen kom Herefordshire att spela en roll i engelsk inrikespolitik. Under inbördeskriget på 1100-talet hölls slotten i Hereford och Weobley av motståndare till kung Stefan av Blois, men de tvingades kapitulera 1138. År 1326 samlades parlamentet i Hereford och avsatte Edvard II. Herefordshire stödde huset York under rosornas krig och rojalisterna under engelska inbördeskriget.
Karta - Herefordshire
Karta
Land - Storbritannien
Valuta / Language
| ISO | Valuta | Symbol | Värdesiffra |
|---|---|---|---|
| GBP | Brittiskt pund (Pound sterling) | £ | 2 |
| ISO | Language |
|---|---|
| GD | Gaeliska språk (Gaelic language) |
| CY | Kymriska (Welsh language) |