Kalifornien (California)
 |
 |
Kalifornien är till ytan den tredje största delstaten efter Alaska och Texas. Delstaten sträcker sig från Stillahavskusten till bergskedjan Sierra Nevada i öst, till Mojaveöknen i sydöst och redwood- och douglasgranskogarna i nordväst. Den centrala delen av delstaten domineras av Central Valley, ett av de bördigaste jordbruksområdena i världen. Kalifornien är den delstat i USA som är mest geografiskt olikartad, och innefattar både den högst (Mount Whitney) och den lägst (Death Valley) belägna platsen i kontinentala USA (USA utan Hawaii och Alaska). Uppemot 40 procent av Kaliforniens yta är skogbeklädd, vilket är en hög siffra för en relativt torr delstat.
I slutet av 1700-talet koloniserades området som är känt som Alta California av spanska imperiet. År 1821 blev Mexiko och Alta California det första mexikanska imperiet, som till en början var en monarki innan landet blev republik. År 1846 utropade en grupp amerikanska bosättare i Sonoma den självständiga Republiken Kalifornien. Efter mexikanska kriget annekterades Kalifornien av USA och blev den 9 september 1850 landets 31:a delstat.
Under 1800-talet ledde guldrushen till en dramatisk social, ekonomisk och demografisk förändring i Kalifornien, med en stor tillströmning av människor och ett ekonomisk uppsving, vilket gjorde att San Francisco växte från en liten tältby till en välkänd storstad. Viktiga utvecklingar under tidiga 1900-talet innefattar uppkomsten av Los Angeles som centrum för amerikanskt nöjesindustri och tillväxten av en stor delstatsomfattande turismsektor. Utöver Kaliforniens framgångsrika jordbruksindustri finns rymd-, petroleum- och informationsteknologi som viktiga ekonomiska bidragsgivare. Om Kalifornien vore ett land skulle det rankas bland de tio största ekonomierna i världen, med ett BNP liknande Italiens. Man skulle samtidigt ha den 35:e största befolkningen.
Den första europé som utforskade den kaliforniska kusten var portugisen Juan Rodriguez Cabrillo 1542. Han följdes av Francis Drake 1579. Med start under det sena 1700-talet anlade spanska missionärer missionsstationer i delstaten. När Mexiko blev självständigt år 1821 tillhörde även Kalifornien landet. Missionsstationerna kom i den mexikanska statens ägo och de styrande förbjöd missionärerna att verka i området, vilket fick till följd att stationerna avfolkades och upphörde med sin verksamhet.
Kalifornien var från början namnet på den nordvästra delen av det spanskkontrollerade området i Nordamerika. Efter mexikansk–amerikanska kriget (1847) delades området mellan USA och Mexiko. Den amerikanska delen blev 1850 den amerikanska delstaten Kalifornien. Namnet kommer från en fiktiv ö i en 1600-talsroman. En kortlivad självständig kalifornisk republik bildades den 10 juni 1846. Det var i detta sammanhang som den kaliforniska flaggan med stjärnan och brunbjörnen tillkom. Republiken upplöstes redan den 9 juli samma år, då ett amerikanskt slagskepp ankom till San Francisco-bukten varvid dess befälhavare gjorde anspråk på området för Amerikas förenta staters räkning. År 1848 uppgick folkmängden i den norra delen av delstaten till cirka 4 000, men efter att guld hittats i området och speciellt efter 1849 års guldrush ökade befolkningen lavinartat.
Under amerikanska inbördeskriget stod Kalifornien officiellt på nordstaternas sida, men invånare i delstaten ställde upp som soldater på båda sidorna. Mellan 1900 och 1965 växte delstatens befolkning från en miljon invånare till den största folkmängden av USA:s alla stater. Under perioden från 1965 och fram till idag har befolkningssammansättningen förändrats; idag bor människor från ett stort antal länder i Kalifornien.
