Karta - Reykjavík

Reykjavík (isländska: Reykjavík) är Islands huvudstad och största stad. Namnet betyder Rökvik eller snarare Rökavik, det vill säga "rökarnas vik". Detta namn fick viken och trakten efter anblicken av heta källornas ångpelare, som än idag ligger inom staden.

Reykjavík är världens nordligaste och Europas västligast belägna huvudstad i ett självständigt land. Staden ligger på latitud 64°08' N, inte långt från polcirkeln, som ligger på 66°33' N. Under den mörkaste årstiden lyser solen endast fyra timmar per dag, och under sommaren är det dagsljus nästan dygnet runt. Reykjavik ligger på sydvästra Island, på Faxaflóis södra strand. Väster om Reykjavik breder halvön Reykjanes ut sig. Där är den internationella flygplatsen Keflavik belägen. Reykjavik har omkring 134 602 invånare och är mittpunkt för Islands ekonomiska aktivitet.

Reykjavík antas vara den första permanenta bosättningen på Island, och ska ha grundats omkring år 870 av Ingolf Arnarson. Fram till 1900-talet fanns dock ingen stadsbebyggelse på platsen. Staden i sig grundades 1786 som en officiell handelsstad och växte kraftigt under de närmaste årtiondena, då den utvecklades till ett regionalt centrum för kommers, befolkning och regeringsaktiviteter.

Idag är Reykjavík centrum i Reykjavík storstadsområde, som med sina 200 000 invånare är Islands enda storstadsområde. Staden tillhör världens modernaste städer i ett av världens mest utvecklade länder, och dess invånare åtnjuter ett välfärds- och infrastruktursystem i världsklass.

Reykjavík är sedan 1845 säte för Alltinget, Islands parlament, som upprättades 930 på Þingvellir. De flesta andra statliga myndigheterna ligger även de i staden. Reykjaviks borgmästare heter Dagur Bergþóruson Eggertsson.

I Reykjavik finns universiteten Islands universitet, Reykjaviks universitet och Islands konsthögskola.

Reykjavík ligger i sydvästra Island, och områdets kust karaktäriseras av halvöar, vikar, sund och öar. Under istiden för omkring 10 000 år sedan täckte en stor glaciär stora delar av den yta där staden nu ligger. Glaciären sträckte sig så pass långt ut som till Álftanes. Andra delar av landområdet täcktes av havsvatten. I de varma perioderna mot istidens slut utgjorde vissa kullar öar. Den före detta havsnivån indikeras av sediment som når upp till 43 meter över den nuvarande havsnivån. Kullarna Öskjuhlíð och Skólavörðuholt i stadens centrum verkar vara rester av före detta sköldvulkaner som var aktiva under istidens varma perioder.

Efter istiden reste sig landet då glaciärerna smälte, och började se ut som det gör idag.

Huvudstadsområdet fortsatte dock att påverkas av jordbävningar och vulkanutbrott, som exempelvis en i bergskedjan Bláfjöll för 4 500 år sedan, när lava flödade nerför Elliðaárdalen och nådde havet vid bukten Elliðavogur.

Den största floden som rinner genom staden är Elliðaár, som inte är farbar. Floden är ett av landets främsta laxfiskeområden. Berget Esja är det högsta i stadens närhet.