Karta - Sheffield

Sheffield är en storstad i Sheffield i South Yorkshire, England. Den har fått sitt namn efter floden Sheaf som flyter genom staden. Orten har 518 090 invånare (2011, stad), 552 698 (2011, distrikt).

Från att huvudsakligen ha varit en industristad har staden utvecklat en bredare ekonomisk bas och är en av de åtta största engelska städerna utanför London. Storstadsområdet (Sheffield Urban Area) har 640 720 invånare.

Historiskt är staden en del av West Riding of Yorkshire, och under 1800-talet blev Sheffield världskänt för sin stålproduktion. Flera industriella uppfinningar utvecklades här, bland annat degel och rostfritt stål. Detta medförde en nästan tiofaldig befolkningsökning under industriella revolutionen. Staden fick sina stadsrättigheter 1297 och utsågs till storstad 1893, då den fick sitt numera officiella namn: City of Sheffield. Den internationella konkurrensen medförde en svacka i den lokala industrin under 1970- och 1980-talen, och under samma tid kollapsade den näraliggande nationella kolindustrin, vilket påverkade Sheffields befolkning.

Området där Sheffield idag ligger har varit bebott åtminstone sedan den senaste istiden, men de bosättningar som utvecklades till dagens Sheffield har sina anor från första halvan av första årtusendet e.Kr., och var av anglosaxiskt och danskt ursprung. Under anglosaxisk tid låg Sheffields område mellan gränserna till kungadömena Mercia och Northumbria. Den Anglosaxiska krönikan berättar att kung Eanred av Northumbria underkastade sig kung Egbert av Wessex vid torpet Dore (idag en förort till Sheffield) 829. Denna händelse gjorde Egbert till den förste saxaren som gjorde anspråk på att vara kung över hela England. Efter den normandiska invasionen, byggdes slottet Sheffield Castle för att kontrollera de lokala bosättningarna, och ett mindre samhälle, dagens stadskärna, utvecklades.

1296 etablerades en marknad vid det torg som idag kallas Castle Square, och Sheffield växte över tiden till att bli en mindre marknadsstad. Under 1300-talet var Sheffield redan känt för sin knivtillverkning, som omnämns i Geoffrey Chaucers The Canterbury Tales, och vid 1600-talet hade Sheffield blivit huvudcentrum för besticktillverkning i England, styrt av Company of Cutlers in Hallamshire. Från 1570 till 1584 hölls Mary I av Skottland fängslad på Sheffield Castle och Sheffield Manor.

Under 1740-talet upptäcktes en form av degelstålprocessen, som gjorde att man kunde tillverka stål av bättre kvalitet än tidigare. Ungefär samtidigt utvecklades tekniken att fusa ett tunt lager silver på koppartackor för att producera silverförgyllning, vilket senare kom att kallas Sheffield plate. Dessa upptäckter gjorde att Sheffield nu blev känt som industristad. Förlusten av flera viktiga exportmarknader ledde till en lågkonjunktur under sena 1700- och tidiga 1800-talet. De fattiga levnadsförhållanden som blev resultatet kulminerade i en koleraepidemi som dödade 402 personer 1832. Den industriella revolutionen kom till Sheffield under 1800-talet. Som ett resultat av den ökande befolkningen, fick staden rättigheter som borough 1842, och fick stadsrättigheter 1893. Inströmningen av människor ledde till krav på bättre vattenförsörjning, och flera nya reservoarer konstruerades i stadens utkanter. När en dammvägg på en av reservoarerna kollapsade ledde detta till stora översvämningen i Sheffield, som dödade 270 personer och förstörde stora delar av staden. Det ständigt växande invånarantalet ledde till att man byggde flera stora slumområden, vilka, tillsammans med föroreningar från fabrikerna, fick George Orwell att 1937 skriva: "Sheffield, antar jag, kan med rätta påstås vara den fulaste staden i den gamla världen."

En lågkonjunktur under 1930-talet bromsades av de ökande spänningarna i omvärlden. Stålfabrikerna i Sheffield beordrades tillverka vapen och ammunition till kriget. När andra världskriget bröt ut blev staden därför måltavla för bombräder, varav de kraftigaste inträffade under nätterna den 12:e och 15 december 1940 (idag känt som Sheffield Blitz). Mer än 660 människor dödades och ett antal byggnader förstördes.

Under 1950- och 1960-talet revs flera av stadens slumområden och ersattes av bostadsområden med högre levnadsstandard, såsom Park Hill. Stora delar av stadens centrum byggdes också om för att skapa plats åt ett nytt vägsystem. Ökad automatisering och konkurrens från utlandet resulterade i att flera stålindustrier lades ner. 1980-talet var den värsta tiden i Sheffields industrihistoria (som på många andra ställen i Storbritannien). 1984/5 påverkade gruvstrejken kolgruvorna i områdena nordöst och öster om Sheffield, men detta påverkade inte Sheffields ekonomi i någon större utsträckning. Byggandet av köpcentrumet Meadowhall på en plats där en tidigare stålindustri legat under 1990-talet skapade många arbetstillfällen. Försök att restaurera staden påbörjades då staden 1991 blev värdstad för Världsstudentsspelen (WSG), vilket bland annat innebar nya idrottsanläggningar som Sheffield Arena, Don Valley Stadium och Ponds Forge-komplexet.

Staden förändras idag snabbt då nya projekt startas för att restaurera flera av de nedgångna områdena av staden. Ett av dessa projekt, Heart of the City Project, har inneburit några offentliga byggnadsprojekt i centrum: Peace Gardens renoverades 1998, gallerierna Millennium Gallery öppnades i april 2001, Vinterträdgårdarna öppnades 22 maj 2003, och ett torg som kopplar ihop de två områdena, Millennium Square, öppnades i maj 2006. Senare utvecklingar inkluderar renoveringen av torget Sheaf Square som vetter mot den nyrenoverade järnvägsstationen. Det nya torget inkluderar The Cutting Edge, en skulptur designad av Si Applied Ltd, gjord av stål från Sheffield.