Språk - Azerbajdzjanska

Azerbajdzjanska (även benämnt azeri och azeriska; azərbaycanca) är ett språk talat av cirka 7 miljoner (1999) människor i Azerbajdzjan (där det är det officiella språket) och den tillhörande autonoma republiken Nachitjevan, samt av cirka 30 miljoner i regionen Azarbajdzjan i nordvästra Iran. I det autonoma området Nagorno-Karabach inom Azerbajdzjan är armeniska dock det största språket. Vidare talas det av cirka 300 000 i sydöstra Georgien samt av mindre grupper i Irak, Dagestan (Ryssland), Turkiet, Afghanistan och Syrien. Azerbajdzjanska är ett sydvästturkiskt språk och är nära besläktat med turkiskan.

Under 1100-talet började azerbajdzjanskan framträda som ett särskilt språk som inte längre var en del av fornturkiska. Denna process pågick till cirka 1450.

År 1828 delade Ryssland och Iran de azerbajdzjanska språkområdena mellan sig. Iran fick de södra områdena och Ryssland de norra. Övriga områden där språket talades uppgick i Osmanska riket.

Under 1900-talet bytte norra delen av landet, dagens Azerbajdzjan, sitt alfabet tre gånger: 1929 ersattes den gamla arabiska skriften med den latinska och tio år senare, 1939, med den kyrilliska. År 1991, efter att landet återigen fått självständighet, ersattes det kyrilliska alfabetet med det latinska igen, dock med en variant som skiljer sig från varianten som användes 1929–1939.

Under 1900-talet krympte azerbajdjzjanskans utbredningsområde rejält till följd av den etnopolitiska konflikten med grannlandet Armenien. 1988–1989 deporterades den sista azerbajdjzjanska befolkningen från Armenien, som vid det laget utgjorde endast 10 procent av landets totala folkmängd, och under Karabach-krigets gång deporterades den azerbajdzjansk-språkiga befolkningen såväl från själva Nagorno-Karabach som från sju omgivande distrikt. Enligt den ryska folkräkningen strax före sekelskiftet 1900 utgjorde däremot tatarer, som myndigheterna kallade azerbajdzjaner, uppemot 40 procent av befolkningen i områdena som idag utgör Armenien.

Azerbajdzjan

Azerbajdzjan, formellt Republiken Azerbajdzjan, (azeriska: Azərbaycan, officiellt Azərbaycan Respublikası), är en republik i sydöstra Kaukasien som geografiskt ligger till största del i Asien men med en liten landremsa i Europa. FN räknar Azerbajdzjan som ett västasiatiskt land, men politiskt brukar landet ibland ses som europeiskt. Landet gränsar till Armenien, Georgien, Iran, Ryssland och Turkiet (den senare via exklaven Nachitjevan) samt har kust mot Kaspiska havet. Större städer är Baku, Gəncə och Sumqayıt.

Georgien

Georgien (georgiska: საქართველო, Sak'art'velo) är en republik i Östeuropa. Georgien utropade sin självständighet från Sovjetunionen den 9 april 1991 och är medlemsland i Förenta nationerna (sedan 1992) och Europarådet (sedan 1999) och arbetar för närvarande för att bli fullvärdig medlem i militäralliansen Nato.

Georgien gränsar i väst till Svarta havet, i norr och nordost till Ryssland, i söder till Turkiet och Armenien, och i sydöst till Azerbajdzjan. Huvudstad är Tbilisi. I Georgien finns två utbrytarrepubliker: Abchazien och Sydossetien. Georgien anser att de två områdena är ockuperade av Ryssland.

Turkiet

Turkiet (turkiska: Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Balkanhalvön i sydöstra Europa. Turkiet gränsar till åtta länder: I Europa gränsar det till Bulgarien och Grekland och i Asien till Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklaven Nachitjevan), Iran, Irak och Syrien. Det gränsar till Medelhavet i söder, Egeiska havet i väster och Svarta havet i norr. Turkiet innehåller också Marmarasjön, som används av geografer som gränslinje mellan Europa och Asien.

I det område som utgör dagens Turkiet har flera historiska riken uppstått, såsom Bysantinska riket och Osmanska riket. Turkiet är en viktig regional makt i denna del av Eurasien med kulturellt och ekonomiskt inflytande i området mellan Adriatiska havet i väster och Kina i öster, Ryssland i norr och Mellanöstern i söder, och har kommit att få en ökande strategisk betydelse.