Karta - Bologna

Bologna är en stad och kommun i Italien, huvudort i provinsen Bologna och huvudstad i regionen Emilia-Romagna. Kommunen hade 390,636 invånare (2018) och är därmed Italiens sjunde största stad. Bologna har Europas äldsta universitet grundat 1088, Universitetet i Bologna. Staden har givit namn åt den så kallade Bolognaprocessen som är ett samarbete mellan europeiska utbildningsministrar. Bologna är ett ärkebiskopssäte.

Bologna är även känt som "la grassa" (den feta) med hänvisning till stadens kulinariska traditioner. Ett annat vanligt använt smeknamn är "la rossa" ("den röda") vilket ibland sägs hänvisa till fasadfärgerna men som många snarare förknippar med stadens politiska hemvist då Bologna är omtalad som en vänsterorienterad stad.

Den 2 augusti 1980 kl 10.25 detonerade en bomb på Bolognas järnvägsstation. 86 personer dödades, cirka 200 skadades och stora delar av stationen förstördes. Bakom bombdådet låg den nyfascistiska terrorgruppen Nuclei Armati Rivoluzionari. Se vidare: Bombdådet i Bologna.

Bologna är huvudstaden i provinsen med samma namn, och ligger vid Apenninernas fot mellan floderna Reno och Savena. Bologna är strategiskt belägen som en knutpunkt för alla vägar över Alperna från Simplonpasset till Trieste till Apenninerna och till Toscana samt östkusten till Brindisi och Tarent, varför handeln har blomstrat där ända sedan romarrikets dagar.

Under förhållandevis lång tid försvarades Bologna endast av en enkel enceinte utanför den gamla ringmuren, anlagd med några 500 meter framför denna detacherade jordverk, mot söder skyddades den av flera fort som byggts i yngre tider, bland vilka Montebedullo ligger på 20 km, Monteveglio på 17 km, Oliveto på 16 km och San Lorenzo på 12 km avstånd från enceinten, vilken vid fortens tillkomst jämte jordverken i norr därmed slopades.

Staden själv, omgiven av gamla murar och gravar, bildar en oregelbunden sexhörning med trånga och krokiga gator. De äldre delarna är ännu planlagda utifrån den romerska castrum som utgjorde stadens grund. Den sexhörniga stadsmuren uppfördes på 1300-talet. Dess centrum bildar Piazza del Nettuno med Neptunsbrunnen (av Giovanni Bologna) och Piazza Vittorio Emmanuele med Viktor Emanuels 1888 avtäckta ryttarstaty. I närheten av det sistnämnda står de båda berömda lutande tornen, det ena, påbörjat av Asinelli 1109 och uppkallat efter honom, 83 meter högt med 1,23 meters avvikelse från lodlinjen, det andra, kallat Garisenda efter sin byggmästare, 47,5 meter högt med 2,4 meters avvikelse.

I Bologna finns dessutom en anrik botanisk trädgård, en konstakademi (stiftad av påven Klemens XIII), en musikakademi, Academia filarmonica instiftad 1666. med flera vetenskapliga institutioner och samlingar. Bologna har även vetenskapsakademi (den så kallade Istituto delle scienze, stiftad 1690, öppnad 1714).

Mest bekant är Bologna för sitt universitet. Universitetet är världens äldsta. Det stiftades egentligen först 1158, men räknar sin uppkomst från en äldre lärdomsskola – det firade 1888 sin 800-åriga tillvaro. Av stolthet över detta universitet präglade staden på sina mynt "Bononia docet" (läromästarinnan) och har tillnamnet "la dotta" (det lärda).

Bologna är en välbyggd stad. Bland dess byggnader märks Palazzo del Podestá, i vilket kung Enzio satt fången i 23 år, Palazzo Pubblico, Loggia dei Mercanti och Palazzo Bevillacque uppfört 1477-1482. Kyrkorna San Stefano, huvudsakligen uppförd i romansk stil vilken ursprungligen bestod av flera mindre kyrkor, San Petronio, den största av stadens 75 kyrkor påbörjad 1390 och färdigställd under renässansen med fasadskulpturer av Jacopo della Quercia, San Domenico med dominikanordens stiftare Dominicus sarkofag utförd av Niccolò dell'Arca och kung Enzio av Sardiniens grav, San Giacomo maggiore påbörjad 1267, den unggotiska San Francesco uppförd 1236-1263, vidare barockkyrkorna katedralen San Pietro och San Salvatore som skadades svårt under andra världskriget. Andra byggnader är det gamla rådhuset Palazzo communale uppfört 1245-1429.

Stadens konstmuseum rymmer flera betydande verk från 1500- och 1600-talet, varibland särskilt märks Rafaels Heliga Cecilia