Språk - Grekiska

Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνικά, hellēniká; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) är ett indoeuropeiskt språk som talas av omkring 12 miljoner människor (år 2016), främst i Grekland. Språket, i varianten demotisk grekiska (Δημοτική, Dimotikí), är officiellt språk i Grekland och på Cypern (tillsammans med turkiska), samt i EU. Det skrivs med det grekiska alfabetet.

Grekiska utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken. Språket finns dokumenterat åtminstone sedan omkring år 1200 f.Kr. Klassisk grekiska var huvudspråket för den antika grekiska civilisationen, och koinegrekiskan var ett lingua franca för stora delar av östra Medelhavsområdet och Främre Orienten från Alexander den store till romartidens slut (till 1453 e. Kr. i Östrom), då grekiskan även var ett språk som bildade romare förväntades kunna. Nya testamentet skrevs ned på koinegrekiska. Under medeltiden var bysantinsk grekiska det officiella språket i det östromerska riket. Sedan Renässansen har grekiskan varit ett viktigt akademiskt språk, dock mindre vanligt än latin i de flesta liknande sammanhang. Språket har även gett upphov till en rad lånord i andra språk, speciellt inom medicin.

Nygrekiska skiljer sig på många sätt från klassisk grekiska, bland annat genom påverkan från andra språk under medeltiden, och genom stora förändringar i grammatiken. Likheten är dock tydlig, och den som kan nygrekiska förstår en stor del av en klassisk text och det mesta av en nytestamentlig text.

Nygrekiska talas av omkring 13 miljoner, huvudsakligen i Grekland och Cypern. Det finns också sedan gammalt grekisktalande befolkning i Georgien, Ukraina, Ryssland, Egypten, Turkiet, Albanien och södra Italien. Språket talas också i många andra länder i den grekiska diasporan dit greker flyttat på senare tid.

Det finns 9,7 miljoner grekisktalande i Grekland, 562 000 på Cypern, 370 000 i USA, 358 000 i Tyskland, 312 000 i Australien, 131 000 i Kanada, 109 000 i Storbritannien, 80 000 i Albanien, 56 000 i Ryssland, 44 000 i Sydafrika, 29 000 i Georgien, 23 000 i Belgien, 20 000 i Italien

och 16 000 i Sverige. Det finns även talare i Armenien, Bulgarien, Brasilien, Danmark, Frankrike, Nederländerna och Österrike.

Albanien

Albanien (albanska: Shqipëria), formellt Republiken Albanien, är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön. Landet gränsar till Montenegro och Kosovo i norr, Makedonien i öst och Grekland i sydost. Adriatiska havet och Joniska havet ligger väster om det albanska fastlandet. Cirka 72 km ifrån Albanien, utmed Otrantosundet ligger Italien.

Cypern

Cypern (Κύπρος, Kýpros; Kıbrıs, formellt Republiken Cypern, (Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten. Det är den tredje största ön i Medelhavet och räknas geografiskt till Asien men politiskt oftast till Europa.

Den tidigaste kända mänskliga aktiviteten på ön dateras till runt 9000-talet f.Kr. Arkeologiska lämningar från den här perioden inkluderar den välbevarade neolitiska byn Khirokitia, som har världsarvsförklarats av Unesco, tillsammans med Kungagraven i Pafos. Cypern är hem till några av de äldsta vattenbrunnarna i världen, och är platsen för den tidigaste kända exemplet på domesticering av felinae. På ett strategiskt läge i Mellanöstern, har Cypern varit styrt av flera stormakter, däribland imperier som hettiter, assyrier, egyptier, perser, rashiduner och umayyaderna, lusignaner, venetianer och osmaner. Ön beboddes först av mykenska greker under 1000-talet f.Kr. men upplevde också långa perioder av grekiskt styre under ptolemaiska egyptierna och bysantinerna. År 333 f.Kr. erövrade Alexander den store ön från perserna. Den venetianska flottands skeppsbyggnad avskogade Cypern snabbt.Osmanska riket erövrade ön år 1571 och den förblev under osmansk kontroll i över tre århundraden. Detta ledde till att det på ön fanns grekcypriotiska byar, turkcypriotiska byar samt blandade byar. Ön placerades under brittiskt styre 1878 tills självständighet beviljades 1960 och blev en del av Samväldet följande år. När den nya Suezkanalen byggdes stensattes den med sten från rivna nordcypriotiska kyrkor.

Grekland

Grekland (, Elláda, alternativt: Ελλάς, Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία, Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön. Grekland gränsar till Albanien, Makedonien och Bulgarien i norr samt Turkiet i öster. Egeiska havet ligger öster om det grekiska fastlandet, Joniska havet i väster och Medelhavet i söder. Grekland har den tolfte längsta kustlinjen i världen på 13 676 km, med ett stort antal öar (ca 1400, varav 227 är bebodda), däribland Kreta, Dodekaneserna, Kykladerna och Joniska öarna. Åttio procent av Grekland består av berg, där Olympen är det högsta på 2917 meter.

Moderna Grekland har sina rötter i antikens Greklands civilisation, allmänt ansedd som den västerländska civilisationens vagga. Det antika Grekland var födelseplatsen för demokrati, västerländsk filosofi, Olympiska spelen, västerländsk litteratur och historiografi, statsvetenskap, stora vetenskapliga och matematiska principer, och västerländsk drama, såväl tragedin som komedin. Detta arv återspeglas delvis i de 17 av Unescos världsarv som finns i Grekland. Unescos världsarvslista rankar Grekland på plats 7 i Europa och 13 i världen. Den moderna grekiska staten grundades 1830, efter det grekiska frihetskriget.